För tidig stopp i äggstocksfunktion står för 7% av orsakerna till infertilitet
Orsaker till infertilitet - för tidig ovariesvikt (POF/POI)
Diagnos på för tidig ovariesvikt ställs hos ca. 12 % av alla kvinnliga patienter som behandlas på fertilitetskliniker. Oftast drabbar sjukdomen kvinnor som är 23-40 år gamla.
Hur upptäcks för tidig ovariesvikt?
För tidig ovariesvikt ger sådana symtom som rubbningar i menstruationscykel, för långa cyklar eller oregelbundna menstruationer. I ultraljudsundersökning visas för litet antal äggblåsor och nedsatt äggstocks volym.
Med laboratorieprov upptäcks nedsatt nivå med AMH hormon i blodet, sedan nedsatta halter av inhibin B och - till slut - ökade nivåer med follikelstimulerande hormon (FSH) och sänkta estradiolhalter.
Orsaker till för tidig ovariesvikt.
För tidig ovariesvikt kan orsakas av strålning- eller kemoterapi inom behandling av cancer. Äggstockar kan dessutom skadas under ovarieoperationer i samband med avlägsnande av cystor eller tumörer. Om orsaker till för tidig ovariesvikt blir annan, rekommenderar läkare att kvinnan testar sin karyotyp och undergår FRAX-test för att utesluta genetiska faktorer. Nästa steg blir att påbörja behandling anpassad efter kvinnans ålder och funktionsnedsättningsgrad av hennes äggstockar.
Vilka behandlingsmetoder som finns?
Unga kvinnor med fria äggledare där äggstockar agerar på något sätt på hormonstimulering undergår terapi med stimulerande cyklar. Mannens sädesvätska ska ha bra kvalitet. Totaleffektivitet för behandling med stimuleringsprotokoll överstiger då inte 25 %. Brist på graviditet efter 6 stimulerande cyklar blir en indikation till provrörsbefruktning.
Kvinnor äldre än 35 år eller med gravt nedsätt äggstocksreserv (halter av AMH hormon under 0,25) ska först och främst försöka att få egna äggceller att användas för in vitro-behandling. Ofta blir få stimulering av deras äggstockar individuellt anpassad och stimuleringsprotokoll ställs samman med s.k. priming, dvs. cykelförberedelse (med östrogen och androgener, t.ex. testostron och DHEA).
Statistiken visar att ca. 35 % fall misslyckas med försök att ta mogna äggceller eller få embryon att utvecklas. Räknat om till en enkel transfer blir metodens effektivitet ca. 16 %. Om det inte finns några chanser med effektiv stimulering eller om försöket med in vitro-befruktning misslyckas kan paret delta i programmet med adoption av äggceller